e-förslag om kommunala insatser för att förebygga demens
Forskningen har på senare tid identifierat flera faktorer som ökar risken för sjukdomar som oftast inträffar senare i livet. Bland dessa risker finns konsekvenser av dåligt skött munhälsa. I huvudsak finns två munsjukdomar, karies som är relativt lätt att upptäcka och åtgärda i ett tidigt stadium, och parodontit (tandlossning) som är en smygande sjukdom. Det är lätt att invaggas i falsk säkerhet när det gäller framtida parodontit eftersom tendenser till problem ofta sker i form av en emellanåt en lätt blödning från tandköttet i samband med borstning. Man tror att borsten t.ex. är för hård och man ignorerar varningssignalen. Detta börjar att komma redan i puberteten och beror på en begynnande kronisk inflammation. I omkring 35-årsåldern har inflammationen i tandköttet övergått till parodontit, tandlossnande. Patienten är fortfarande symptomfri förutom en möjlig lätt blödning någon gång emellanåt i samband med borstning. Nu har redan bakterierna från den kroniska inflammationen pga. tandlossnandet spridits via blod- och lymfkärl runt i hela kroppen inklusive bl.a. hjärnan. OBS patienten vanligtvis symptomfri. När pensionärsåldern börjar närma sig ger sig den mångåriga bakteriespridningen från tandlossnandet, och eventuellt andra kroniska inflammationer, till känna i form av andra medicinska åkommor t.ex. hjärtproblem, diabetes typ 2, Alzheimers, andra demenssjukdomar, tumörer i mag-tarmkanalen mm.
Uppföljning av munhälsan och patientutbildning är viktig redan i tidig ålder och behöver ske regelbundet hela livet. En god munhälsa är en viktig faktor som förebygger flera olika följdsjukdomar.
Alzheimers och annan demens är åldersrelaterade sjukdomar, där kostnaden till största delen drabbar hemkommunen och de sjukas anhöriga. Var tionde vuxen person i världen har parodontit i något stadium. Av rapporten från Karolinska Institutet ”Antalet demenssjuka och kostnaden för demenssjukdomar i Sverige 2023”framgår att antalet demenssjuka i Sverige 2023 översteg 130 000 och medförde en kostnad för primärkommunerna om c:a 95 miljarder kronor per år. Endast en miljard faller på regionernas budget. Åldersrelateringen innebär att kostnaden kommer att år 2040 ha ökat med c:a 30% till c:a 130 miljarder.
Skurups kommun har idag c:a 13 000 invånare som är äldre än 19 år. Av dessa är c:a 3 500 65 år eller äldre. Av de äldre är drygt 400 dementa, 100-150 finns i särskilt boende och övriga i ordinärt boende. För en kommun av Skurups storlek kan man räkna med drygt 200 miljoner per år i kommunala kostnader. På grund av åldersrelateringen kan man räkna med att kostnaden 2040 närmar sig 300 miljoner.
https://nyheter.ki.se/ki-rapport-om-kostnader-for-demenssjukdomar-till-socialdepartementet
Det finns all anledning att så tidigt som möjligt sätta in olika förebyggande åtgärder enligt Folkhälsoinstitutets och Socialstyrelsens riktlinjer.
Tandvården är sedan Folktandvården grundades 1938 uppdelad i förebyggande respektive sjukvårdande tandvård. På grund av den stora ökningen av patientavgifterna har 25% av den vuxna befolkningen valt bort tandvård helt. I Skurup finns 13 000 personer som ingår i den befolkning som är över 66 år och omfattas av TIO-tandvården. Det påstås i utredningar att ”den svenska munhälsan är god”, men detta motsägs av 25% , dvs 3 300 personer, av denna befolkning har valt bort tandvård. För dem som inte är patienter är det omöjligt att veta den paradontala statusen. För detta måste några epidemiologiska parametrar kontrolleras, blödning, fickdjup, plack, och mobilitet för att välja några. För de 75% som är patienter har alltför enkla parametrar använts för att bestämma munhälsan, antal tänder och antal intakta tänder. Det finns anledning att tro att munhälsan generellt behöver ett lyft. Undersökningar och förebyggande tandvård ingår inte i TIO-tandvårdens åtgärder för vilka patienten endast betalar 10% av referenspriset. Detta innebär att det bara är 75% av den vuxna befolkningen i Skurup, dvs knappt 9 700, som erbjuds utvalda billiga lagningar. Detta leder till ojämlik tandvård eftersom 3 300 personer måste betala en undersökning för att ingå i de 75% som kan ta dela erbjudandet. En undersökning kostar 800-1000 kr.
För en jämlik tandvård måste undersökningar och förebyggande tandvård ingå i TIO-tandvården. Detta ingår inte i de nationella reglerna i TIO-tandvården och kan inte ändras på lokal nivå. TIO-tandvården strider därmed mot tandvårdslagen, Socialstyrelsens riktlinjer och Folkhälsomyndighetens mål som alla prioriterar förebyggande tandvård. Det kommunen däremot kan göra är att skapa motivation för att förbättra den allmänna munhälsan. Man kan tro att det är för sent för pensionärer att börja förbättra munhälsan, men så är inte fallet, vilket har påvisats av forskningen, bland annat i en nationell sjukvårdsdatastudie i Taiwan, Chen et al,. Alzheimers Research &Therapy (2017). Studien har omfattats av ungefär 27 000 personer. Denna visar att personer med kronisk parodontit hade c:a 70% större risk att inom 10 år utveckla Alzheimers sjukdom. Detta har tolkats som ”en stark epidemiologisk koppling mellan långvarig tandköttssjukdom och demensrisk” . Det finns starka skäl för kommunen att genomföra projekt för att stärka den allmänna munhälsan i kommunen. Förslaget är därför att:
- Ta initiativ till att i samråd med KPR och de lokala pensionärsorganisationerna genomföra informationsprojekt, t.ex. föreläsningar, seminarier och liknande för att stimulera till förbättrad allmän munhälsa.
professorpernilla.pdf